21 juli 2020 |  Blogg

Vänder det nu?

Jag fick igår ringa till röntgen igen då jag inte fått tid till det som kallas för Perkutan. De sprutar in kontrast i slangen som sitter in till njuren för att se att det finns ett flöde. När jag ringde, sa kvinnan i luren att det helt plötsligt hade kommit in ett återbud och det fanns en tid för mig idag 9.30. Jag tackade ja direkt.

Så, idag vara jag på plats på SÖS för att göra just denna kontroll. Jg var nervös så in i bomben och det kändes läskigt. Nu skulle jag få svar om min njure fungerar eller inte.

Med all otur som denna sommar har inneburit för mig kändes det så jäkla skönt när jag tittade upp mot skärmen bakom mig och fick se med egna ögon att kotrasten ”rullade” ut mot min urinblåsa. Jag frågade om bästa sätt att fira detta och fick till svar – ”Bubbel”. Haha!

Med gråten i halsen ringde jag först hem. Min älskade familj som det nog har varit lika tungt för som för mig fick beskedet först. Allt såg bra ut. Jag grät. Glädje tårar. Mötte sedan upp min älskade Kim på fika och chokladboll på Pom och Flora!

Några timmar senare var jag åter tillbaka på SÖS för att byta plåstret. Katetern är fortfarande kvar och min läkare ska gå igenom bilderna på torsdag för att inte göra några snabba beslut nu att ta bort allt. Vilket känns bra men det gör fortfarande ont och sömnen är fortfarande inte alls bra.

Vilket fall som helst så känns det helt sjukt nästan att det verkar finnas ett slut på det som har känts som ett stort mörker. Jag mötte upp min bästis på ett glas vin för att fira. Herregud. Jag vill verkligen inte ta ut något i förskott då det ser ut som att min njure har en ”konstig” form vilket ledde till stoppet och det kan behöva en operation i slutändan trots allt. Eller inte. Vi får se Men lyckan i min kropp att bli av med katetern och få tillbaka min sömn och förhoppningsvis min energi. Jag finner inga ord!

Nu ikväll har jag en drös av överskott på lyckan efter idag och jag ska hem till en killkompis för lite födelsedagsfirande. Det ska bli kul och jag ser fram emot att kunna känna att det ska bli kul att vara social!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

@saramoback

Do I really have to live with this for the rest of my life? When I went for a run this morning, my sensor alerted

Low blood sugar

It usually doesn`t affect me, because I know my body and I know my diabetes.

But out of nowhere came the thought "Should it be like this for the rest of my life".

Should I always have to hear the alarms that come from time to time, should I always have to think about what I eat, should I always have to walk around with sugar in my purse

Today, I`m tired of this. I`m fine, just thought that I would share this with you ❤️
...

Focus 🥂 ...

I want to talk about something that might give some perspective.

The only thing we know is what is in front of us right now. That is why it is so important to never take our time for granted and to focus on life here and now.

And also remind ourself what a blessing it is to actually live and wake up to a new day 💕

Don`t let your diabetes become something that creates problems or obstacles that limit your life. There is so much beauty in life! I know it’s not easy everyday but just a loving reminder 💕🤍💙
#t1d #t1dlookslikeme #öppendiabetes #diabetes
...

WOW!!!

I’m surrounded by such amazingly talented, inspired women and I’m so glad we’re on the same team! this is from last week’s digital training that was a success 🤩🙌🏻❤️
...

Följ mig på Instagram