Tuggmotstånd

Jag vet inte vad det är men jag har känt att den här veckan har varit lite av ett tuggmotstånd. Ett nytt ord jag slängde med som nu känns som ett bra uttryck för hur jag faktiskt har känt. Inget som har hänt utan mer att jag tycker att det är en otrevlig känsla när jag upplever som livet ”bara” står stilla. Förstår ni hur jag menar?

Igår vände det en aning. Fick ett så himla fint samtal av en person som berättade om hans träff med en kvinna från USA, Texas. Hon hade en ätstörning och i samma veva blivit diagnostiserad med Diabetes typ1. Hon hittade mina sociala kanaler och hittat motivationen för att hitta tillbaka till glädjen igen. Nu några månader senare är hon frisk och har precis gift sig! Hur COOLT! Att jag, kan inspirera andra till att hitta glädje trots motsgångar.

Jag fick tårar i ögonen och blev helt varm i kroppen. Det är just det här som gör att jag vill ägna all min tid åt just Diabetes-relaterade frågor samt mental hälsa.

På kvällen möttes delar av min familj upp för middag och vi gick till mitt favoritställe på söder. Rödbetor med Chevré och pinjenötter för min del!

Så, trots känslan av tuggmotstånd under veckan slutade min torsdag i en positiv vändning.

Idag är det fredag och senare ikväll ska jag på födelsedagsfest! Tjoho!

/SM