PMS hejhej
Vet inte varför men varje gång känns det som att det kommer som en chock. Även fast jag försöker anteckna och följa i appen hur min cykel är och hur jag kan känna mig vill jag aldrig riktigt erkänna att det kan vara pms.
Det förklarar kanske att jag igår började stortjuta för en ”fjantig” sak jag såg på tv och att jag känt mig allmänt känslomsam (mer än vanligt). Jag välkomnar mensen och även mitt känslosamma jag.
Jag har även fått energin tillbaka efter alla turer till sjukhuset osv vilket är fantastiskt. En påminnelse till mig själv i detta nu är att chilla lite trots allt. För jag vet att det kan komma som en förvåning om några dagar att jag känner mig helt slut.
Tog precis denna bild. Som tur är har vi ”fika” med mitt team och ja, jag har laddat upp med choklad. Eller den är typ redan slut, haha! Men kinder är ju så himla GOTT!
Tillbaka till mens och allt vad det innebär. Märker ni någon skillnad på blodsockret typ före/under/efter? Hur då? Berätta!!!
