Nu pratar vi
Det var länge sen som jag pratade om diabetes och ätstörning. Det har känts tufft eller kanske mer att jag inte tänkt på det så mycket. Eller det har jag men något som fick mig att reagera var en fråga om det var ”ok att äta sushi som typ 1 diabetiker”.
Min första tanke var, om personen i fråga ens har träffat någon dietist eller diabetesläkare? Eller varför skulle det inte vara ok att äta sushi som diabetiker?
Svaren var många och det var många bra. Men det var en kommentar som fick mig att reagera. Svaret löd i stil med att ”det går bra om du tar en rask promenad efteråt”. Som om att det är ok att äta kolhydrater men det finns ett krav – och det är att du som diabetiker tar en aktiv promenad efteråt.
Jag som har varit otroligt sjuk i en ätstörning fick detta att känna mig ledsen. För att diabetes i sig ska inte komma med en ätstörning eller inte heller ett ohälsosamt beteende kring mat och motion.
För det är ju alldeles utmärkt att motionera! Men det ska absolut inte vara ett krav vid varje matintag. Det är möjligt att äta kolhydrater, dosera insulin och lägga sig på soffan och chilla. Precis som vem som helst.
Jag vet att det är individuellt hur man hanterar sin sjukdom vilket är mer än okej. Det är också individuellt att anpassa kost/träning osv efter sina egna behov. Bara det gör att man kan leva en vardag där man trivs. För diabetesen i sig ska inte vara en börda eller bli ett fängelse. För då blir ju inte livet speciellt roligt, eller hur?
