När solen är framme
Ja, då är tametusan jag med framme. Pass på liksom! Inte varmt någonstans men så skönt att få lite solljus i ansiktet på den lilla korta sträckan det är till mitt närmsta 7/11.
Det är ofantligt mycket jobb nu och det känns som att kvällarna enbart läggs åt att andas och somna tidigt framför ett försök till att se en film eller serie. Jag ser så mycket fram emot några dagars ledighet över jul. Äta, ligga raklång i soffan hos mina föräldrar och slippa göra allt det där som ”tar tid”. Ni vet, handla mat, tvätta, städa, laga mat haha! 100% service hemma som jag uppskattar något så otroligt mycket!
Det blev en kaffe på förmiddagen då min nespresso-maskin började strula igen. Ja, jag ska rensa men tar mig inte tid till det bara…
Och mörkret. Det är inte många timmar ljust ute nu och jag känner hur mitt psyke inte gillar detta. Samma visa varje år, jag vet, men det är ganska skönt att ”gnälla” lite 🙂
Nu ska jag ta en eftermiddagskopp, försöka rensa mejlen som svämmar över för att sedan ta en lugn kväll (igen). Är förkyld, eller har ont i halsen (ej Corona) och tänker att det är bra att chilla lite så det inte bryter ut i något hemskt!
Kram!
