29 juni 2018 |  Event

Lasse i parken

Igår hade vi bestämt (jag och en otroligt härlig vän jag lärde känna förra året) bestämt att vi skulle gå till Lasse i Parken för att njuta av värmen, catcha up med varandra och se bandet som skulle börja spela vid 20-tiden. Jag hade ingen aning om att det skulle vara så mycket folk! Men tur att vi var tidiga så vi kom in efter ungefär 40 minuter i kön…

När bandet slutade spela vid 10-tiden kom även regnet. Eller regndroppar. Då tackade jag för mig och drog mig hemåt. På väg hem tänkte jag att jag skulle ta mitt dygninsulin för att ha det ”avklarat” innan jag kom hem. Så, upp med kjolen och fram med sprutan. Precis som om det vore den mest vanliga sak att göra en torsdagskväll. Och för mig är det ju helt normalt. 

Mitt upp i detta kom det fram en kille som undrade vad jag gjorde. Jag skämtade och ställde frågan, du tror kanske jag gör något olagligt?

Han förstod så mycket att det kunde nog vara diabetes som jag hade och skulle ta en ”spruta”. Riktigt så var det ju faktiskt. Vi stod och pratade några minuter och efter ett tag kom de gamla hederliga fördomarna om ”vilket diabetes har du” ”den lätta eller svåra” ”men du är ju inte tjock” osv. Jag tror ni förstår. 

Jag drog allt i hastiga svar då jag ville hem (orkar inte varje gång) men innan jag sa hej då bad jag honom göra mig en tjänst. Agera fotograf till mina sociala medier. Haha! Han ställde givetvis upp och det var med glädje. Haha, så himla roligt! Det gjorde kanske mer glädje för honom när jag sa att jag driver Sveriges största blogg om diabetes 😉

Man får ju inte vara dum heller!

Idag är det fredag och det är mötes-race från start till slut. Rakt in i kaklet innan jag tar helg!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

@saramoback

A few hours in Copenhagen and I guess this is the first time (in my 22 years as a t1) I’ve got it all! Sugar, enough insulin, cannulas, and well - myself put together 💙✌🏻 ...

Have had many conversations this week about diabetes and eating disorders. It’s, as you know, very common. It is also frightening how little we know, how can we avoid more people being affected, improvements in healthcare and what or how should we reduce the pressure and stress around food for people with diabetes?

What I do know is that I need to be around people who don’t have diabetes, eat food, enjoy life, - has helped me. Because that’s how life should be, even if I live with an illness that requires round-the-clock care 🫶🏻
...

Följ mig på Instagram