Hba1c – hur är det möjligt?

Idag började jag veckan med ett besök hos min fantastiska diabetesläkare på Ersta här i Stockholm. Jag tycker alltid att det är så god stämning på mina besök på Ersta med både min läkare samt med min sköterska vilket gör att det känns inte ett dugg nervöst eller stressande.

Men trots det finns det en känsla av oro inför alla blodprover som tagits och även hur alla värden ser ut. Det var en rejäl FRÖJD när jag såg att mitt Hba1c låg på 36 (!!!!). Alltså hur är det ens möjligt?!

Både jag och min läkare var nog förvånade och trots ett så pass lågt värde ligger mitt snitt värde på 7.1 och jag har väldigt få känningar. Alltså, jag ligger inte pressat som så många tror.

Vad gör jag? Ja, om jag visste det så hade jag såklart delat med mig men jag tror att en viktig punkt i min vardag är att jag håller en ganska så stabil regelbundenhet i mat samt rörelse. Kort och gott, jag äter regelbundet ungefär varje dag, njuter av både kolhydrater, fett, protein och ändå kan njuta av choklad och ett glas vin spontant.

Trots ett bra hba1c värde ligger det en oro som jag vet är en stressande faktor. Jag har högt blodtryck, högt kolesterol, osv. Det gillar jag inte och mina njurar? Ska få en tid för magnetröntgen snart. En tid är bokad tydligen så ska se när den är, om den inte redan är passerad?! Har hänt förut…

Nu ska jag njuta av min andra kopp kaffe! Fira i bubbel för denna pang-måndag får jag göra när det blir helg igen!