Att inte vara för provocerande
Igår ställde jag några frågor kring hur ni upplever er diabetes i kombination med mat osv. Några ganska så simpla frågor men så otroligt viktiga att faktiskt prata om.
När det kommer till mat har varje person ett eget ansvar och tar egna personliga val utifrån vad man gillar bäst osv. Smaklökarna är olika och för mig är det otroligt viktigt att mat är gott. För de flesta tror jag.
Jag blir eller jag får en obehaglig känsla när jag ser att ungefär 50% av alla som svarade väljer bort mat eller ingredienser som ni faktiskt gillar. Så ska det inte vara.
När jag menar att det går att äta allt som diabetiker menar jag det. MEN jag menar inte att när ni köper godis (för att komma med ett exempel) att ni ska äta hela 3kg påsen utan jag syftar fortfarande på att hålla en balans. Detta gäller med allt. Och i balansen menar jag också mängden.
Jag undrar nu om det finns en risk att ni med avsikt inte vågar testa, ta en titt i periferi-området, inte vågar be om hjälp eller kanske bara har ”gett” upp.
Diabetes är inte alltid enkelt och det kan vissa dagar kännas påfrestande och tungt. Men att välja bort mat du gillar eller att tacka nej till en middagsbjudning för du inte vet vad som serveras ska inte vara något som ska skapa problem eller ska ens vara något du behöver plocka bort från din vardag. För detta ska vara inkluderande i vardagen. Det är ju så livet är, eller? Det är ju det sociala som är så himla fint i livet och att som diabetiker kan du behöva lägga lite extra energi och kraft på att lära dig hur din kropp fungerar, veta hur du ska dosera till en rätt du inte testat förut eller att ta en spontan lunch – är något som människan kan må så otroligt bra av. Även du som har diabetes.
Jag vill absolut inte vara eller låta provocerande men jag vill verkligen att fler ska kunna njuta av livet och av vardagen som faktiskt sker här och nu. Att inte låta sin diabetes bli ett hinder till att uppleva dessa härliga stunder.
Varför väljer du bort mat som du gillar?
