Att våga släppa taget
Hej! Hur mår ni? Jag mår bra! Vädret liksom gör så mycket. Även fast det kanske känns en aning segt att sitta inne. Man vill liksom ut och njuta.
Igår var det ett spännande möte med Barndiabetesfonden och Lions som förmodligen kommer stötta och engagera sig mer vilket är så himla roligt! Jag satt tyst hela tiden, blev nervös och visste inte vad jag skulle säga… Tur att Åsa tog lead och gjorde ett strålande jobb!
Något som jag har funderat på senaste tiden är hur vi (alltså både vi diabetiker men även vi som i alla typ) jämför oss så otroligt mycket. Mer än vad vi kanske är medvetna om?
Jag tror att vi blir förvirrade av att se andra människors liv utifrån det perspektiv – att vi tror vi ser deras lyckliga och perfekta liv med härliga rutiner osv och i samma veva saknar något i vårt egna liv. För en blodsockerkurva en dag blir inte generellt ett perfekt liv som diabetiker. Hänger ni med?
Jag önskar att vi alla fick gåvan, eller kunde ta oss an att släppa taget. Att vi inte jämför oss lika mycket och istället låter livet bara få vara. Att vara mer i nuet. Kanske till och med att känna att lyckan finns inombords utan att piska fram det på något ohälsosamt vis.
Jag jämför mig med, tror alla gör det mer eller mindre men jag har lärt mig att det jag ser inte reflekterar verkligheten.
Dagens tankar.
