Typ 1 diabetes
Jag har genomgått en tuff period (och jag vet att jag inte är ensam att göra det). Jag har tänkt otroligt mycket på livet, vad som är viktigt för mig och jag har insett att min familj och vänner har stöttat mig och hjälpt mig att hantera denna tuffa tid/period. Idag blev jag av med katetern som placerades där på grund av en sepsis/blodförgiftning (lång historia väldigt kort). Jag är nu mer eller mindre fri och kan sakta men säkert återgå till mitt normala liv. Men det är en sak jag vill säga. Med eller utan en kronisk sjukdom som typ 1 diabetes kommer det att finnas perioder då livet kan kännas tufft.
Och det är ok! Jag uppmuntrar dig att öppna upp och kommunicera med någon du litar på. Livet kan kännas för mycket ibland. Du kan inte alltid hantera det på egen hand. Inte ens jag. Ibland behöver du hjälp, och att be om hjälp är en styrka.
För mig är det viktigt att jag definieras av vad jag kan göra (vad jag är kapabel till), inte definieras av vad någon sjukdom säger att jag inte kan göra!
