Redo för operation
Livet går i 110 just nu och idag, tisdag, känner jag mig så otroligt trött. Jag vet att jag inte ska ha gasen i botten hela tiden utan att jag faktiskt behöver få tid ensam, det är då jag kan alstra energi. För exakt ett år sedan var jag i samma sits. Som alltid denna period av året händer det mycket dvs. kongresser, event och möten relaterat till diabetes och såklart mitt ”vanliga” jobb på det. För ett år sedan skulle jag genomgå en stor bukoperation och vet att jag såg fram emot att bli nedsövd. Bara att skriva det får mig att bli orolig. Jag känner precis samma känsla nu. För, om allt går som det ska, kommer jag operera min ena fot i morgon.
Allt är så himla kul! Hur ska jag kunna tacka nej till saker jag älskar?
Det bästa av allt är att jag mår bra. Det känns skönt att hösten känns ”lugn” inombords och jag känner mig tillfreds, trots att jag behöver ta det lugnare. Jag har även hängt med så fantastiska vänner, lagat god mat och skrattat tills tårarna sprutar!