Medtronic och MySugr
Det blev en riktigt intensivt dygn i Berlin och jag vet att jag tjatar men jag vill ändå visa vad jag gjorde resterande timmar efter eventet!
Efter att eventet tog slut begav vi oss ut i solen!!! och med hjälp av Stephanie som bor i Berlin kunde vi ta oss ut till mässan, ATTD. Så härligt med sol!
Eftersom att jag inte trodde jag skulle ha tid att besöka mässan hade jag inte heller en ”batch” med mitt namn på. Som tur var fick jag Stephanie’s och fick profiliera mig som Stephanie och komma från Tyskland.. haha!
Men trots fel namn på min bricka var det svårt att gå ”undercover”. Det är fortfarande märklig känsla att jag blir igenkänd. Först av allt, på mässan, gick jag förbi Medtronic’s monter. Jag tvingade fram mina posters och de var inte sena med att fota ”kändisen” haha! Det är nästa absurt hur okänd jag känner mig, men så fantastiskt roligt att de vill ta selfies med mig. Jag kan inget annat än att medge att det är så häftigt och roligt!
Den här killen arbetar med just Guardian Connect somjag använde i några år. Han är så trevlig och vi har en jargong som är som syskon ungefär. Vi jävlas med varandra och han hatar att jag har gått och blivit med pump nu haha.
Innan klockan blev för mycket han jag med att gå på några föreläsningar. Väldigt intressanta!
När klockan närmade sig 17 var jag tvungen att försöka hitta mitt hotell för att checka in, byta om för att hinna till middagen som var planerad. Berlin är stort, det visste jag redan men herregud vilken resa. Jag fick hjälp av en kille från Duabi som även varit på mässan. Väldigt trevligt och han gjorde allt för att få upp olika kartor och reseplanerare för att jag skulle hitta rätt väg till mitt hotell. Det gick bra till en början men sen när jag skulle behöva byta tåg, gå långa sträckor till ett annat tåg så fick jag nog. Där tog mitt tålamod slut och jag beställde en taxi. Nöjd och glad slog jag mig till ro i taxin.
20 minuter senare kom jag fram och skulle checka in. Bara det att jag hade bokat 22 mars istället för 22 februari. Det är så olikt mig men jag antar att stressen tog över när jag skulle boka hemma i Stockholm. Det hela slutade med att jag fick köpa en extra natt. Hotellet var otroligt bemötande och så himla snälla mot mig! En förvirrad svensk tjej som precis tappat rösten.
Gjorde ett snabbt ombyte, lite extra parfym och sedan var jag tvungen att rusa ut igen. Middag stod på schemat.
Tjejen i receptionen frågade vart jag skulle. Hon förklarade att det var ”super-lätt” att ta sig dit med tunnelbanan med enbart 2 byten. Yeah right tänkte jag och bad om att få en taxi.. inget mer spring i några tunnelbanor nu!
Mötte upp Stephanie (tyskland), Lara och @Nerdabetic på ett riktigt Tyskt hak. Vi hade planerat att äta 100% tysk kost. Passa på! Och jag som älskar surkål, korvar osv.
Om jag var hungrig? JA Och det var så gott! Jösse vad korv, pommes och vin kan vara en helt gudomlig kombination!
Följer ni inte Kamil på Instagram eller youtube. GÖR DET! Han är världens bästa person och jag älskar hans kreativitet och driv.
Här någonstans försvann min röst mer och mer…
Efter en trevlig middag promenerade vi genom Berlins gator till MySugr eventet! Där träffade jag ALLA mina vänner!
Även Renza från Australien som är en av mina idoler. Hon jobbar för olika diabetes organisationer och känns lite som en extra mamma. Hon peppar mig i allt det jag gör och hon introducerade mig för (vilket jag hoppas) viktiga personer nu för min kommande USA resa! Just LOVE her!
Vid 23.30 tiden när det inte fanns någon mer röst att kräma ut, tog jag beslutet att bege mig hemåt. Det blev en lugn promenad och det kändes som jag gick på moln. Allt som jag varit med om, upplevt under dessa få timmar – var som ett stort lyckopiller! Tog en selfie innan jag bäddade ner mig i en stor och skön hotellsäng. Jag älskar Berlin.
Vaknade i lördags med en hemsk smärta i halsen. Bad hotellpersonel om en kopp te vilket blev struligt då de inte hade ”ööpnat” sin servering än. Men det löste sig det med. Jag måste ha varit en riktigt jävlig kund för dom för så mycket som jag ställde till med under endast några få timmar. Oavsett så mejlade jag hotell-Managern om min tacksamhet. Åker jag tillbaka till Berlin ska jag definitivt bo där.
Efter frukost väntade min taxi som tog mig ut mot flygplatsen mot Sverige!
Tack Berlin!
/SM
