Livet
Min vecka startade nog allt annat än bra. Det började redan med att kaffet svepte åkte ut på hela tangentbordet. Det var en dag jag nog skulle enbart stannat hemma. Men det finns ändå något som triggas i mitt huvud. Något som får mig att inte ge upp. I och med att jag har ändrat om från pennor till pump känner jag att tålamodet får sig en rejäl utmaning.
Eftermiddagen gick i ett och sen när jag inte riktigt kunde hålla ihop mig själv brast det. Mitt på gatan, utanför apoteket. Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka. Där stod jag, i regnet, i mina otvättade mjuksbyxor och med en vante (tappade den andra) och utan paraply. Människor passerade – förmodligen var deras jobbdag slut och var antingen på väg hem eller till affären för att handla mat. Något jag även var tvungen att göra men inte alls prioriterat. Stress? En aning.
Samlade ihop mig och bestämde mig för att ta mig ut i friska luften för en promenad. Möter då två unga killar som ska bada. Stannade till och frågade om det var kallt (såklart att de skulle svara ja på den frågan, men svensk som jag är..) De fick mig på bättre tankar och bestämde mig där och då vid 20.30 tiden att -Jo, fan, jag ska med bada!
Sagt och gjort. Spritt naken med mössan kvar på huvudet hoppade jag i. Kallt? JA! Men som livet tog en ny vänding. Det var som att all stress och oro förvsann. Jag tror jag har hittat min grej. Att bada.
Det är en ny dag och jag mår hur bra som helst. Jag är på rätt bana igen. Det handlar om, som jag sagt innan, att fokusera på rätt saker. Svårt, men så viktigt.
/SM
