30 juni 2020 |  Diabetes

Insulin, vänner och energi

Jag hade trots en bra visit i morse på SöS en ganska så kämpig morgon. Jag tyckte att jag hade ont och att det kom blod i min kateter så fort jag rörde på mig. Jag tog mina smärtstillande (som jag blivit beordrad att ta) men kände ändå att något skavde. Det går upp och ner med hur mitt tålamod och psyke hanterar allt. Som med allt annat antar jag.

Jag träffade upp Kim för en fika på söder (som jag har längtat efter att träffa henne igen) och jag vet att hon ger så bra och positiv energi. Hon har som jag typ 1 diabetes (inte för att jag tror det spelar så stor roll) och hon är lika driven som jag. Den fika-stunden ville liksom aldrig ta slut. Vi hade så trevligt och jag fick till och med en födelsedagspresent! Kom en tår. Jag blir så berörd!

Jag har så fina vänner!

När jag ändå befann mig på ”rätt” sida av söder visste jag att Eva var i krokarna och hörde av mig! 5 minuter senare (i runda slängor) satt vi två typ 1 diabetiker på Kvarnens uteservering och pratade om livet, diabetes och hur lika vi är. Enda olikheten är att jag älskar att ta selfies men inte hon 😉

Eva är en stor inspiration. Hon har haft typ 1 diabetes i 53 år och lever precis så som jag vill att mitt liv ska vara. Det är ett kvitto på att diabetes inte behöver vara ett hinder för att njuta av livet. Att en kronisk sjukdom eller i mitt fall en kateter ska hindra från att uppskatta de små glimtarna i vardagen.

På väg hem kände jag mig (trots lite smärta i ryggen) väldigt väldigt glad. Jag hade också inget läckage därmed inget urin på mina kläder somjag haft på mig hela dagen. Det är om något en del att fira 😉

Jag vill och ska försöka att komma ihåg hur jag kände för en vecka sedan, när livet såg allt annat än ljust ut. För jag vill vara en inspiration till att livet kan förändras snabbt, till det sämre men att det behöver inte vara ett stopp för att livet kan återfå sin glans.

Jag måste ge det lite tid bara innan jag samlar ihop alla känslor och tankar.

2 kommentarer till “Insulin, vänner och energi”

  • Lämna ett svar

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    @saramoback

    For me it is important to eat a balanced diet and for me it means that I eat a little of everything. There is no "no" food and there is nothing that I remove from my diet if it is something I actually like. I am not a lover of pasta, but when we had settled down at this restaurant the other day, the only thing that was available that was gluten free (yes, I have celiac as well) was pasta. I think it is important that I can feel that there is no danger around food or bloodsugar, even though it is carbs, and that pasta wasn’t in my mind during the day, but it was delicious!!!



    We all make our choices. I encourage you to make choices that are good for YOU, and YOUR body. I sometimes eat low carb food, sometimes salad, sometimes I eat pizza. A balanced diet. I choose the food I crave and I have learned that my diabetes doesn’t have to be an obstacle. We will all make mistakes, and that's normal.



    To eat out can be a challenge, but it doesn’t means it will stop you from trying it enjoying the company 🌸



    After recovering from my eating disorder, it is important that I fuel my body with energy and nutrition. But also to make sure to eat delicious chocolate/bread or whatever it is I’m craving that day 💕
    ...

    I am so happy and grateful that this is only a temporary moment. I know many people are worse off than I am, but sometimes it is difficult to find strength in what belongs to my everyday life. And these are feelings that I am aware of are normal.



    Life goes up and down and it can be tough that emotions you never felt before shows up. I think it's part of experiencing life and learning new things about myself.



    The most important thing I feel at the moment, is that I am surrounded by people who encourage and loves me! There are many fun things I have planned and I know I have a very fun summer to look forward to 💕
    ...

    I have had a very good weekend 💕 The pain becomes less painful and it becomes easier to live a more “normal” life (what that means). But there is a lot to work on. During the weekend I have occasionally cried, laughed and felt incredibly weak. But the positive thing is I haven’t been alone.



    The mental part is still something I need to work on. I take one thing at a time. Because I know I am stronger that I think I am, and it’s okey to not be okey ❤️
    ...

    Följ mig på Instagram