4 oktober 2021 |  Blogg

Ett besök på akuten, tårar och skrattattack

Helgen. Det har varit en tuff helg. Fredagskvällen var smärtsam och det gjorde inte det lättare med lite personliga svårigheter. Natten passerade till slut och mitt på dagen kunde jag inte hålla ihop längre.

När jag i panik försökte få tag på min läkare gick jag in i en så himla mysig butik på söder. Dock fanns varken ork eller energi men jag ska återvända för ser nu på denna bild att jag kanske vill ta med mig något hem!

När jag väl fick tag på SÖS stod jag inne i butiken normal (ni vet den där billiga skitaffären). tårarna rann och jag försökte få fram att jag måste ha något starkare mot den smärta jag har. Det blev några vändor fram och tillbaka till de ringde tillbaka och sa att jag skulle ta mig till närakuten för att bara se att det inte skulle vara något ”efter-operationen” fel.

Kunde inte andas av alla tårar när jag gjorde entré på närakuten. Blev även ledsen för att jag gick före i kön där alla satt. Hatar verkligen det. Fick lägga mig på en brist och väntade på läkare.

När läkaren kom berättade han att de inte kan göra något där utan de skulle ringa efter sjuktransport för att ta mig till akuten på sös. ”Jag kan gå” säger jag. ”du, nu ligger du här och väntar, du ser lite blek ut och nu ska du njuta av att ha de bekvämt”. Haha!

Jag var så trött, ledsen och en huvudvärk som inte ville släppa.

På akuten blev jag placerad på en ”avdelning” där det var kaos. Så mycket patienter och akuta ärenden som kom in och jag var så glad att jag hann köpa dessa godisar på ”skit-butiken” då jag enbart fått i mig en lite torr macka på morgonen. Nu är alltså klockan närmre 18.

Jag fick till slut hjälp och det konstaterades att det var så tätt inpå operation att det inte såg farligt ut då jag inte hade någon feber och jag fick starkare tabletter utskrivet. Ett onödigt forslande fram och tillbaka men så får det vara. glad att få åka hem!

Försökte få i mig pizza. Gick sådär men god var den!

Jag trodde dessa morfintabletter skulle göra susen och var så redo att sova men natten mot söndag var den värsta någonsin tror jag. Värken släppte inte och var konstant. Nu i ryggen. Låg vaken hela natten och vid 4 kom paniken. Jag kunde inte göra något för att värken skulle kännas ”bättre”.

Vid 7 ringde jag urologen och då fick knappt fram vad jag ville säga. Fick förklarat att antingen väntar jag till 9 då en läkare kommer in eller så åker jag in till akuten. Akuten kändes inte aktuellt då jag inte hade någon energi kvar alls. Ringde pappa. Han fick kämpa minsann men efter någon timma tog jag dubbel dos och 20 minuter senare kunde jag känna hur ett lugn infann sig i kroppen. Herregud.

Ringde någon tillbaka från sös efter mitt samtal? Nej…

Ni kan ju föreställa er hur söndagen blev. Jag var så trött och så utmattad. Min brorsa fick ut mig några steg och han fick mig till och med att skratta. Det kändes så bra, ni anar inte! Efter alla tårar, ett svullet ansikte pga det, en hjärna som knappt kan tänka och ja, smärta.

Idag är det måndag och jag har sovit! Det är helt galet hur jäkla dåligt man mår när sömnen inte fungerar. Jag blir ett monster. Jag ska ta det så lugnt jag kan idag. Äta choklad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

@saramoback

Följ mig på Instagram