Det är normalt
Godmorgon!
Hur mår ni idag? Jag mår bra tackar som frågar. Jag har en känsla av att det är fredag, kanske för att det var en så festlig dag igår. Men det är ju några dagar kvar innan fredag. Jag får lite frågor om att diabetiker skäms över sina ”apparater” så som sensorer, pumpar, ta spruta offentligt osv och jag kan förstå det. Det är inte alltid som jag vill visa för offentligheten att jag är ”sjuk” eller är mottaglig för att prata om det. Därför brukar jag ofta byta sensor-ställe mellan exempelvis armen eller övre rump-partiet. Och nu var det ett tag sedan jag hade den på armen så det får bli en synlig sensor nu ett tag. För mig spelar det egentligen inte så stor roll att den syns. Jag tror inte att människor runt omkring oss märker det lika mycket som vi tror.
Att ha förutfattade meningar om hur vi ”trro” att andra tycker och tänker borde vi sluta med. För ofta (=alltid) har vi fel. Vilket är bra. Ibland känns det som om att jag hör hur diabetiker blir påhoppade med frågor, kommentarer och synpunkter ofta medan jag själv i princip aldrig får några kommentarer eller frågor om jag inte själv pratar om det. Kanske är det för att jag ser dryg ut? eller farlig kanske? haha.
Så, jag tycker vi alla ska sluta upp med att skyla oss från det som är idag en del av vår vardag. Det är något som får oss att fortsätta leva ett normalt liv. Det borde inte vara normalt att vara halv-robot men som det ser ut idag har vi tyvärr inget val. Det är en normal vardag för oss och det borde vara normalt att inte visa vilka vi är, vilka problem vi har, vilket kämpande som vi faktiskt har VARJE dag. Fler icke-diabetiker borde ta del av vår vardag för att förstå hur det är att ha diabetes typ 1. För den här sjukdomen behöver fler som engagerar sig i att hjälpa forskningen gå framåt. I ett snabbare tempo än vad det gör idag.
Så, då var det sagt!
Önskar er en trevlig onsdag!
